Greta Lovisa Garbo, ursprungligen Gustafsson, född 18 september 1905 i Katarina församling i Stockholm, död 15 april 1990 i New York, USA, var en svenskamerikansk skådespelare. Hon anses ha varit en av de största filmstjärnorna under 1920- och 1930-talen. Garbo har bland annat blivit rankad som den femte största Hollywoodskådespelerskan genom tiderna av amerikanska filminstitutet.
Greta Garbo var även känd för sin skygghet gentemot allmänheten, något som höll i sig ända fram till hennes död. Efter att hennes karriär tagit ordentlig fart gav hon aldrig några intervjuer eller autografer, hon svarade aldrig på beundrarbrev och hon kom aldrig på några filmpremiärer.
Garbo var dotter till renhållningsarbetaren Karl Alfred Gustafsson och hans hustru Anna Lovisa Johansson.
Föräldrarna flyttade från Småland till Stockholm vid sekelskiftet 1900. Hon hade två äldre syskon: Sven och Alva. Systern avled 22 år gammal. Fadern dog i spanska sjukan när Greta var 14 år. Föräldrarna och systern Alva är gravsatta på Skogskyrkogården i
grav 19–00056. Brodern emigrerade till Amerika där han avled 1967. Under Garbos uppväxt bodde familjen i en lägenhet på ett rum och kök på Blekingegatan 32 i Stockholm. Hennes mor arbetade ibland extra som sömmerska. Hon emigrerade så småningom också till Amerika, och avled där 1944.
Då Garbo var 14 år fick hon arbete i Ekengrens frisersalong på Götgatan på Södermalm i Stockholm. Kristian Bergström var kund där och erbjöd henne arbete på varuhuset PUB ägt av hans far Paul U. Bergström. Hon började som butiksbiträde på PUB:s hattavdelning i juli 1920 där hon så småningom även kom att arbeta som fotomodell för olika annonser. Hennes första filmroll var i en kort reklamfilm för varuhuset PUB med titeln Herrskap i Stockholm ute på inköp (premiär 12 december 1920. Hon hade sin första roll i en spelfilm, en mindre roll som jungfru, i filmen En lyckoriddare (1921). En lite större biroll fick hon i farsen Luffar-Petter (1922). För att kunna medverka i filmen och även senare börja på Dramatens elevskola, slutade hon sin anställning på PUB 22 juli 1922.
Från 1922 till 1924 studerade Garbo vid Dramatens elevskola i Stockholm och bland elevkamraterna fanns Mimi Pollak, Vera Schmiterlöw, Nils Asther och den blivande regissören Alf Sjöberg. Garbo debuterade på Dramaten i april 1923 som Fru von Brandt i Richard Kesslers pjäs Sköldpaddskammen.
Garbo spelade under sina två år vid nationalscenen i uppsättningar med 1800-tals skådespelare som Nils Personne, August Lindberg och Julia Håkansson och det tidiga nittonhundratalets mest berömda aktörer som Harriet Bosse, Jessie Wessel, Anders de Wahl, Maria Schildknecht, Ivar Kåge, Gabriel Alw och Märta Ekström. Hennes sista roll på Dramaten var Mariette i Jules Romains Knock på senhösten 1924.
Manusförfattaren Arthur Nordén sägs vara den som har lett Greta Gustafsson till att byta namn till Garbo, vid en tilltänkt filmproduktion med Stiller där hon skulle ha fått huvudrollen. Garbo är en förvrängning av namnet på Gustav II Adolfs svåger Gábor Bethlen, och vilken Nordén ofta talat om i sin historieundervisning på folkhögskolan Hvilan 1915–1918, innan han blev manusförfattare åt Stiller. 4 december 1923 godkändes namnbytet från Greta Gustafsson till Greta Garbo av Överståthållarämbetet i Stockholm.
År 1925 blev Mauritz Stiller och Greta Garbo inbjudna av Louis B. Mayer, grundaren av filmbolaget Metro-Goldwyn-Mayer, till USA. Louis Mayer hade blivit imponerad av både Stillers arbete som regissör men framförallt av Garbos prestationer i stumfilmen Gösta Berlings saga som han hade sett i Berlin. I takt med att Garbo blev mer känd avtog av någon anledning vänskapen mellan Garbo och Stiller. Det var från början tänkt att Stiller skulle regissera filmen Fresterskan, där Garbo hade huvudrollen. En bit in i filmandet avskedades dock Stiller som regissör för filmen, och han ersattes av Fred Niblo. När Stiller avskedades från MGM 1928 återvände han till Sverige och avled på grund av sjukdom en kort tid därefter.
Garbo nominerades till totalt fyra Oscars för bästa skådespelerska för filmerna Anna Christie (1930),(Youtube) Romantik (1930), Kameliadamen (1936) (Youtube) och Ninotchka (1939) (Youtube). 1955 fick Greta Garbo The Academy’s Honorary Award ("heders-Oscar". med motivering: For her unforgettable screen performances.
Garbo slutade sin karriär vid 36 års ålder, efter att filmen Tvillingarna (1941) blev ett publikfiasko. Under några år var hon inblandad i olika filmprojekt, varav dock inget blev av. Bland annat skrev hon kontrakt för en film med titeln The Girl from Leningrad. I slutet av 1940-talet gjorde hon några provfilmningar som länge antagits förlorade men återfanns flera årtionden senare. Garbo flyttade till New York där hon levde ett liv avskilt från offentligheten. När hon var ute på stan gömde hon sig alltid bakom huvudsjalett och mörka solglasögon för att inte bli igenkänd. Endast några få fotografer lyckades fånga henne på bild under de sista åren av hennes liv. 1951 blev hon amerikansk medborgare.
Garbo samlade mycket på konst under sista tiden av sitt liv. När hon dog hade hon en samling värd miljontals dollar.
1941 drog hon sig tillbaka och snart blev New York ny adress. Samtida brev visar att hon var besviken på Hollywood, hade hemlängtan och kände sig ensam. Livet i ensamhet fortsatte i den nya staden och hon syntes i princip bara till utanför lägenheten då hon gick sina älskade långpromenader. Hon avled 1990 och begravdes på Skogskyrkogården i Stockholm. (Youtube). Källa: Wikipedia, Youtube.