Vickers Vimy var ett brittiskt biplan som användes under tidigt 1900-tal, särskilt känt för sina betydelsefulla bedrifter inom långdistansflygning. Vickers Vimy byggdes ursprungligen som ett bombplan under första världskriget men användes senare även för civila ändamål.
Vickers Vimy var en dubbeldäckad konstruktion med två motorer och plats för en besättning på fyra personer. Flygplanet hade en imponerande räckvidd och kunde transportera betydande laster. Det var det flygplan som användes av Alcock och Brown för att genomföra den första icke-stoppta flygningen över Atlanten i juni 1919. De flög från Newfoundland i Kanada till Clifden i Irland och tillryggalade en sträcka på cirka 3 600 km.
Vickers Vimy användes även för att utforska och etablera nya flygrutter runt om i världen. Det användes till exempel för att öppna den första flyglinjen mellan Storbritannien och Australien.
Flygplanet spelade en betydande roll i flygets utveckling och visade på möjligheterna att utföra långdistansflygningar. Det var en ikonisk modell som banade väg för framsteg inom civilflyget. Idag finns det inte många bevarade exemplar av Vickers Vimy, men dess historiska betydelse lever vidare.