Vykort. Sverige-Wales

Under Fotbolls-VM 1958 blev vykort ett populärt samlarobjekt och ett sätt att bevara minnen från turneringen. Vykorten var särskilt eftertraktade av både filatelister och fotbollsentusiaster, eftersom de erbjöd en visuell representation av de olika städerna där matcherna spelades.

Vykorten visade ofta bilder av de olika arenorna och stadens landmärken där matcherna ägde rum. Det kunde också finnas bilder av fans som hejade på sina favoritlag eller av spelarna själva i aktion. Designen var ofta färgglad och lockande för att locka till sig samlare och entusiaster.

För filatelister var vykorten speciellt intressanta på grund av de olika poststämplarna och frimärkena som användes. Många filatelister samlade på speciella poststämplar från VM-städerna och använde vykorten som en del av sina samlingar. Detta gav dem en möjlighet att kombinera sin passion för frimärken med sitt intresse för fotboll och VM-turneringen.

För fotbollsentusiaster var vykorten ett sätt att bevara och dela med sig av minnen från turneringen. De kunde samla på vykort från de olika städerna där de hade varit och matcherna de hade sett. Det blev ett sätt att visa upp sitt engagemang för fotboll och stolthet över att ha varit en del av den historiska turneringen.

Vykorten från VM 1958 blev således en kombination av turistiska souvenirer och samlarobjekt. De erbjöd möjligheten att både bevara minnen och skapa ett visuellt dokument över turneringen. För samlare och entusiaster blev vykorten ett eftertraktat och värdefullt tillägg till deras samlingar.

Sammanfattningsvis blev vykorten från Fotbolls-VM 1958 populära samlarobjekt för både filatelister och fotbollsentusiaster. De erbjöd en visuell representation av de olika städerna där matcherna spelades och blev ett sätt att bevara och dela med sig av minnen från turneringen. Vykorten blev en kombination av turistiska souvenier och samlarobjekt, som tillfredsställde både behoven hos filatelister och fotbollsentusiaster.

1/8 final mellan Sverige - Wales 15juni 1958. Råsunda Stockholm.

Wales gjorde sin första (och hitills enda) slutspelsturnering. Egentligen var platsen Israels, som var klara för VM via walkover sedan fyra muslimska länder (Indonesien, Sudan, Turkiet och Egypten) vägrat möta israelerna. FIFA ansåg dock inte att ett lag skulle kunna komma till VM utan att sparka en boll - och ordnade i all hast ett extrakval. De grupptvåor som ville ställa upp fick dra lott, och lotten föll på Wales som enkelt besegrade Israel med 4-0 sammanlagt.

Inför Wales-matchen var Sverige redan klart för slutspel, och bytte fem spelare i startelvan. Matchen blev en ganska avslagen historia, där Sverige hade ett visst övertag i chanser men saknade skärpa. Wales hade ett stabilt men anonymt lag som litade mycket på centern John Charles - världens då dyraste spelare (Leeds United till Juventus för den svindlande summan 69.000 pund). (Youtube).
Med 90 kilo fördelade över dryga 190 cm var Charles en fruktad centertank, men i matchen mot Sverige drogs han tidigt ner på mittfältet, och försökte därifrån spela fram sin bror Mel Charles på topp. Matchen slutade mållös, och innebar att Wales och Ungern stannade på 3 poäng vardera. För första och sista gången i VM var det bestämt att poängmässigt dödläge på andraplatsen skulle lösas med en omspelsmatch, en match som Wales kom att vinna med 2-1. Källa: Wikipedia. Youtube.

Sverige: Svensson - Bergmark, Axbom - Börjesson, Gustavsson, Parling - Berndtsson, Selmosson, Källgren, Löfgren, Skoglund.
Wales: Kelsey - Williams, Hopkins - Sullivan, Mel Charles, Bowen - Vernon, Hewitt, John Charles, Allchurch, Jones