407# P.O. "Peo" Enström. AIK.

Per-Ove Enström – bohemen som kunde blivit hur bra som helst

Född: 3 februari 1930, Visby
Död: 24 november 1993
Position: Högerback
Smeknamn: "Peo"
Allsvenska matcher för AIK: 87
Allsvenska mål: 7
Debut i AIK: 12 augusti 1953

Multitalangen från Gotland

Per-Ove "Peo" Enström var ett av svensk idrotts stora "tänk om". Född i Visby 1930 växte han upp i Ryska Gränd och formades snabbt till en sällsynt mångsidig idrottsman. Han hade en fysisk begåvning utöver det vanliga – snabb, spänstig, uthållig och stark. Hans potential sträckte sig långt utöver fotbollsplanen: han var en framstående sprinter, en kraftfull tyngdlyftare, en kompetent bordtennisspelare – och dessutom så skicklig i schack att han besegrade självaste Torsten Tegnér, en bragd Tegnér aldrig riktigt kom över.

Men det som gjorde Peo unik var också det som satte gränser för hur långt han kunde nå. Han var en bohem, en livsnjutare som levde i nuet och sällan stressade upp sig över vad som kunde ha varit. Det gjorde honom till en älskad lagkamrat – men kanske också till en spelare som aldrig nådde det landslag många menade att han hade kapacitet för.

AIK-åren: Snabbheten och inkasten

Efter spel i IF Gute och en kort sejour i IFK Göteborg kom Peo till AIK 1953 – en klubb han skulle representera i sju allsvenska säsonger fram till 1960. Han debuterade den 12 augusti 1953 i en match mot Sandvikens IF, där han dessutom gjorde AIK:s enda mål i en 1–3-förlust. Det blev början på en trogen AIK-karriär med 87 matcher och 7 mål från sin position som högerback.

Enström var inte bara en defensiv kugge – hans snabbhet och fysik gjorde att han ofta deltog i offensiven, och hans långa inkast var ett farligt vapen. Hans mest minnesvärda insats kom den 29 augusti 1954 när AIK besegrade Kalmar FF med 4–1. Där neutraliserade han effektivt Kalmarprofilen Lennart "Lill-Mulle" Holmqvist och låg bakom flera mål – inte minst genom inkasten som resulterade i mål från Kurt Hamrin.

Människa före maskin

Peo var mycket mer än bara en idrottsman. Han jobbade som kontorist i sin brors företag som distribuerade skolmaterial, bodde under åren i Göteborg, Visby, Stockholm och Lidingö – och var pappa till Per Roine Bergell. Hans favoritlag var IF Gute och AIK, vilket speglade hans lojalitet till både rötter och klubbhjärta.

Trots att han hade fysiska och tekniska förutsättningar som kunde ha tagit honom till landslaget, valde han en annan väg – eller snarare levde han utan att låta sig styras för mycket. Det gjorde honom till en kultfigur snarare än en medaljprydd stjärna.

Ett liv i frihet – en karriär vi minns

Per-Ove Enström gick bort 1993, endast 63 år gammal. Men i AIK-historien – och i svensk fotbolls minne – lever han kvar som bohemen som kunde blivit hur bra som helst. En fotbollsspelare med karisma, kraft och en otämjd själ, som kanske inte alltid gjorde som man förväntade sig – men som alltid lämnade ett avtryck. Källa: AI