Final mellan Sverige - Brasilien 29 juni 1958. Råsunda. Kalle Svensson, Pelé, "Julle", Reino Börjesson och Vava som gör 1-1
De båda finallagen ställde upp med samma manskap som i semifinalerna. Det regnade över Råsunda dygnet före match, och optimisterna trodde att en blöt tung plan skulle gynna svenskarna. Och kunde man bara få in ett tidigt ledningsmål skulle väl sydamerikanerna tappa modet helt...?
Och visst. Med bara tre minuter spelade tog Simonsson bollen på en retur i det brasilianska försvaret, började dribbla men spelade istället in till Liedholm. Under tuff uppvaktning gjorde sig Liedholm fri från bevakaren Zito, drog höger och sköt ett flackt vinklat skott mot bortre burgaveln. Brasilianske målvakten Gylmar sträckte ut, men nådde inte. 1–0 till Sverige, och en extatisk hemmapublik vädrade guld!
Men det tog inte lång tid för åskådarna att inse sitt misstag. Brasilien lät sig inte bekomma av målet, utan spelade oberört vidare. Reptilsnabbe Garrincha visade upp en ruskig bollkontroll, och passerade gång på gång Sven Axbom som ett spöke. Efter fem minuter var det kvitterat, sedan Vava längs marken sax sparkat in ett inlägg från Garrincha. Anfallet gick så snabbt att Gustavsson, Parling och Axbom såg ut att stå stilla.
Det svenska jublet på läktarna hade förbytts i ett dämpat sorl när Brasilien stal bollen direkt vid avspark, och Pelé långt utifrån höger sköt ett mäktigt skott i ribban.
Det var Brasiliens match därifrån. Den svenska startelvan hade VM:s högsta snittålder, och nu började det märkas. Gunnar Gren var 38 år fyllda, Liedholm närmade sig 36. Bara Agne Simonsson var med sina 23 år någon ungdom. Laget förmådde inte störa Brasilien högt upp i planen, och resultatet blev att svenskarna långa perioder knappt fick låna bollen. "Kattens lek med råttan", menade den internationella pressen efteråt.
En del svenska chanser skapades det ändå. Hamrin uträttade en del framåt, och "Nacka" lyckades lobba Brasiliens målvakt - men Zagallo räddade på mållinjen. Men framförallt var det en ren uppvisning av Brasilien. Pelé, Vava och Dida plågade Kalle Svensson med skruvade kanonskott ur alla vinklar. Efter att Brasilien gjort en kopia på sitt första mål var ställningen 2–1 i halvtid, ett mycket smickrande resultat för Sverige.
Pelé ökade till 3–1 med ett klassiskt mål, 17-åringen lobbade först bollen över "Julle" Gustavsson, rundade honom och sköt bollen direkt i mål. 4–1 gjorde Zagallo efter slarv av Reino Börjesson - och där tyckte brassarna att matchen var slut och började dra ner på tempot.
Sverige reducerade genom Agne Simonsson, som (i misstänkt offsideläge) kom helt fri efter en stickare från Hamrin. Med 10 minuter kvar att spela såg det knappast ljust ut, men alla hade inte gett upp. Sigge Parling välte Pelé på huvudet, och justerade sedan Vava samtidigt som Bergmark sprang ner Didi. Från åskådarplats visslades det dock missnöjt åt hårdheten, de brasilianska teknikerna hade vunnit över hemmapubliken.
Med matchens allra sista bollkontakt språngnickade Pelé in 5–2, den franske domaren blåste av matchen med bollen i nätmaskorna och någon avspark gjordes aldrig. (Youtube), Firandet blev minnesvärt, svenskarna applåderade sina överlägsna motståndare när de lyfte VM-pokalen (utdelad av FIFA-presidenten Arthur Drewry). Kung Gustaf VI Adolf kom ner på planen för att gratulera lagen och fotograferades med bucklan och de glädjerusiga världsmästarna, som sedan till publikens jubel sprang ärevarv med en stor svensk flagga.
Också Sverige hade en hel del att fira. VM-silvret var den största framgången någonsin, och turneringen hade varit en ekonomisk och organisatorisk succé. Att Brasilien vann guldet ansågs vara synnerligen rättvist, och att de gjort det på ett publikfriande och sportsligt sätt gjorde finalförlusten lätt att bära för både landslag och publik. Källa: Wikipedia Youtube.
Sverige: Brasilien: Domare:
1-0 Nils Liedholm 4' 1–1 Vava 9' Maurice Guigue, Frankrike
2–4 Agne Simonsson 80' 1–2 Vava 32'
1–3 Pelé 55'
1–4 Zagallo 68'
2–5 Pelé 90'
Sverige: Brasilien:
1) Karl Svensson 1) Gylmar
2) Orvar Bergmark 2) Djalma Santos
3) Sven Axbom 3) Nilton Santos
4) Reino Börjesson 4) Zito
5) Bengt Gustavsson 5) Bellini
6) Sigvard Parling 6) Orlando
7) Kurt Hamrin 7) Garrincha
8) Gunnar Gren 8) Didi
9) Agne Simonsson 9) Vava
10) Nils Liedholm (K) 10) Pelé
11) Lennart Skoglund 11) Zagallo