1an och 2an på 400 meter. John Wrighton och John Edward Salisburyler glatt efter deras dubbelseri
John Wrighton och John Edward Salisbury – Dubbelseger för Storbritannien i EM 1958
Vid Europamästerskapen i friidrott 1958 i Stockholm stod två brittiska 400-meterslöpare i centrum: John Derek Wrighton och John Edward Salisbury. Tillsammans levererade de en historisk dubbelseger för Storbritannien i 400 meter – en prestation som inte bara gav guld och silver, utan också symboliserade ett avgörande genombrott för brittisk sprintlöpning efter kriget.
John Derek Wrighton – Dubbel Europamästare och brittisk pionjär på 400 meter
John Derek Wrighton, född den 10 mars 1933, är en brittisk före detta friidrottare och ortopedkirurg. Under andra halvan av 1950-talet etablerade han sig som en av Europas främsta 400-meterslöpare. Med två guldmedaljer vid EM 1958 och deltagande vid OS 1960, tillhör han den generation som åter satte Storbritannien på sprintkartan efter andra världskriget.
Wrightons största framgångar kom vid Europamästerskapen i friidrott 1958, som hölls i Stockholm. Där vann han:
Guld på 400 meter individuellt
Guld i 4 × 400 meter stafett, tillsammans med Ted Sampson, John MacIsaac och John Salisbury
Hans karaktäristiska löpstil – med tydlig lutning i steget och ett oregelbundet men effektivt tempo – gjorde honom och lagkamraten Salisbury till symboler för den nya generationen brittiska kvartsmilare. Deras prestationer har kallats starten på en "renässans för brittisk quartermiling".
?? Nationella framgångar & Commonwealth Games
1957: Trea i 440 yards vid de brittiska AAA-mästerskapen
1958: Silvermedalj i 4 × 440 yards stafett vid Commonwealth Games i Cardiff, där han representerade England. Källa: AI
John Edward Salisbury – brittisk 400-metersstjärna under 1950-talet
John Edward Salisbury, född den 26 januari 1934 i Birmingham, tillhörde Storbritanniens absoluta sprintelit under 1950-talet. Med en olympisk bronsmedalj, EM-guld i stafett, flera nationella titlar och framgångar vid Samväldesspelen, är han en självklar del av den brittiska friidrottshistorien.
Salisbury fick sitt internationella genombrott vid OS i Melbourne 1956, där han tillsammans med Peter Higgins, Mike Wheeler och Derek Johnson tog brons i 4 × 400 meter stafett. Det blev starten på en internationell karriär där han kombinerade individuell skicklighet med stark laginsats.
På hemmaplan visade Salisbury sin klass i 440 yards, motsvarande 400 meter:
1956: Brons vid AAA-mästerskapen.
1957: Silver, bakom Peter Higgins.
1958: Brittisk mästare och nationell topp på distansen.
EM-guld och silver i Stockholm 1958
Vid Europamästerskapen 1958 i Stockholm gjorde Salisbury sin starkaste insats på kontinenten. Han tog silver på 400 meter med tiden 46,5 sekunder, och var dessutom en del av det brittiska laget som tog guld på 4 × 400 meter stafett – på tiden 3.07,9.
Silver även vid Samväldesspelen 1958
Under samma sommar tävlade han för England vid Commonwealth Games i Cardiff, där han tillsammans med Derek Johnson, Edward Sampson och John Wrighton tog silver i 4 × 440 yards stafett på 3.09,6.
John Edward Salisbury var mer än en snabb löpare – han representerade den brittiska friidrottens styrka, stabilitet och lagkänsla under 1950-talet. Hans medaljer och insatser, både individuellt och i stafett, lade grunden för Storbritanniens framgångar på 400 meter i kommande decennier. En idrottsman med teknik, disciplin och en vinnarskalle som fortfarande inspirerar. Källa: AI